Hilma-Läslogg nr 1, Fatta eld

Jag läser alltså Fatta eld av Suzanne Collins som är andra delen av trilogin Hungerspelen. Ärligt talat så säger titeln mig inte så jättemycket, men jag är spänd över att se hur den kan "förklara sig" om den gör det alltså. Boken börjar mitt i en händelse vilket gör att jag vill fortsätta läsa. Boken fortsätter med att Katniss (som är den senaste vinnaren av Hungerspelen) är ute i skogen och tjuvjagar även fast hon inte behöver. Det visar sig att Katniss inte alls gillar sitt liv efter Hungerspelen så därför försöker hon få tillbaka sitt gamla liv genom att göra sakerna som hon gjorde innan hon vann. Författaren gör absolut ett bra jobb med att fånga läsaren men om man har läst den tidigare boken vilket jag har, så är det ganska lätt att lista ut vad Katniss gör och vart hon är. Jag upplever att det här är ett ganska vanligt sätt att börja böcker och filmer på. Harry Potter t.ex vet jag börjar så här, både böckerna och filmerna. Jag tycker inte riktigt om det här sättet att börja böcker på, för att jag tycker att det kan bli ganska svårt och otydligt att veta vem som är vem och vad som är vad. Men i Fatta eld så tycker jag faktiskt att allt blir väldigt tydligt och bra! 
Jag är inte helt säker på vad som kommer att hända men på baksidan av boken så står det att efter att Katniss och Peeta som båda två (!) vann Hungerspelen ger sig ut på segerturnè fram tills lottningen av årets Hungerspel ska äga rum och det är då det mest osannolika inträffar! När jag läser detta blir jag väldigt intresserad av att veta vad som ska hända! Det känns som om kanske Katniss kompis Gale eller hennes syster Primrose kommer bli framröstade och jag tycker faktiskt att det skulle vara riktigt spännande och kul om det händer.

Isa - Läslogg 1, 1984

"Det var en kall aprildag, och klockorna visade tretton. Winston Smith tryckte hakan mot bröstet och slank hastigt in genom glasdörren till Segerhuset, men inte tillräckligt hastigt för att hindra en virvel av dammfin sand att följa med in."
Så börjar 1984. Och det fortsätter i samma stil i några kapitel; man får följa Winstons vardagsliv i London under Storebrors regim. Redan från början får man veta att alla är ständigt bevakade. Gör man något minsta lilla olagligt eller regimkritiskt kan man bli vaporiserad. En enda tvivelaktig min som teleskärmen - en apparat som finns i varje rum, som ser och hör allt man gör, och samtidigt agerar som en radio som aldrig går att stänga av - snappar upp kan göra att man blir utraderad. Det är en obehaglig känsla, att Winston inte kan lita på någon i rädsla för att de ska anmäla honom. Det är också skrämmande men samtidigt fascinerande hur historien skrivs om hela tiden för att passa Partiet. En detalj som stör mig är att han säger att det inte går att fastställa ett datum eller årtal, men han jobbar med tidningar som är daterade.
I alla fall så börjar boken med att vår protagonist gör något förbjudet: han börjar skriva dagbok. Han klottrar även en sida med orden "NER MED STOREBROR". Efter det går det utför med hans renlärighet, och Winston börjar intressera sig för en flicka på hans jobb (också emot lagen) på Sanningsministeriet, eller Minisann som det heter på nyspråk, Oceaniens officiella språk. Jag älskar vad Orwell har gjort med nyspråket, hur alla ord ska kortas ner och förenklas så att man i slutändan inte kan uttrycka en riktig åsikt.
Titeln 1984 är lättförklarad, boken skrevs 1948 och författaren George Orwell (pseudonym för Eric Blair) bytte bara plats på tionde- och entalssiffran.
Jag är ganska fängslad av boken, de lever i ett sjukt samhälle och man väntar bara på att något ska brista.

Logg nr 1 Mathilde Hungerspelen



Jag har valt boken Hungerspelen av Suzanne Collins. Jag tycker att det är en bra titel som fångar uppmärksamhet. Boken heter Hungerspelen eftersom den handlar om en kamp på liv och död. De första raderna var ganska bra. Författaren fångar in läsarna och man vill läsa mer och mer. Mitt intryck när jag läser Hungerspelen är fattigdom och ensamhet. Författaren använder sig av gamla utryck till exempel står det inte mamma och pappa utan mor och far som jag tycker är lite gammaldags. Boken handlar om Kattnis som vaknar upp på morgonen, och så får man följa med henne och hennes kompis Gale på deras äventyr. Författaren gör handlingen intressant redan från först början.

Jag tror att författaren försöker säga att det både finns fattiga och rika människor och att livet är lite som på film att man föds och man dör. Nu när jag har läst en bit vill jag självklart läsa vidare. Jag tycker att författaren har lyckats bra. Boken är verkligen jättespännande och jag hoppas att det fortsätter så. Jag undrar också hur Kattnis kommer klara sig och om hon kommer överleva. Vem vinner Hungerspelen?! Jag hoppas i alla fall att det går bra för henne. Jag tycker att boken är jättebra, spännande och hoppas den fortsätter så.



Läslogg 1-Kallocain-Wow!

Detta är min första läslogg och jag kommer skriva expositionen i Karin Boyes bok Kallocain. Först när jag hörde talas om boken trodde jag alltid att titeln var två namn: Khal och Cain, men sedan insåg jag att det inte var fallet. Jag tycker titeln är väldigt vacker och undrade vad Kallocain var. Inledningen är ganska speciell och skriven ur första person, som resten av boken (tror jag). De första två meningarna ser ut så här:
Den bok jag nu sätter mig ner att skriva måste verka meningslös på många - om jag alls vågar tänka mig, att "många" får läsa den - eftersom jag alldeles självmant, utan någons order, börjar ett sådant arbete och ändå inte är riktigt på det klara med vad avsikten är. Jag vill och måste, det är alltsammans.
Dessa två meningar är enligt mig väldigt fångande, det verkar verkligen som att huvudpersonen måste lätta på hjärtat, jag tycker också att de är mycket välskrivna. Huvudpersonen heter Leo Kall och är kemist i Kemistaden nr:4, han har en fru som heter Linda och två barn. Leo och Linda verkar inte vara kära i varandra, om än tillgivna, och Leo tror att Linda älskar hans chef. Staten är otroligt kontrollerande och har mikrofoner och kameror överallt, alla individer kallas för "medsoldater". Jag har kommit till sida 39 av 150 och har fattat att boken kommer att handla om Leo. Leo har uppfunnit ett sanningsserum(en spruta som gör så att den som utsätts för den inte kan ljuga). Syftet med medicinen är att sålla bort de medsoldater som inte är trogna staten. Nu kan man inte bara dömas för sina handlingar utan också sina tankar. Han vill kalla den för Kallocain, efter sitt namn.
Boken känns hittills väldigt dystopisk och staten verkar vara antagonisten i boken. Staten är otroligt kontrollerande och paranoid emot svek och spionage. Leo verkar vara trogen staten men jag anar att han kommer börja tvivla på om det verkligen är rätt. Hittills är jag fascinerad över hur bra boken är, Karin boyes sätt att skriva är väldigt fängslande, den Kallocain verkar vara en lättläst bok men man måste nog ändå vara fokuserad för att förstå den.Det känns inte som om det finns så mycket mer att skriva just nu, efter som den första femtedelen av boken bara är 30 sidor lång och jag inte har fått reda på så mycket än.

Läslogg 2 Hungerspelen

Cinna är Katniss stylist som först presenteras när Katniss och Peeta kommer till huvudstaden och skils åt för att först bli uppsnyggade och sen träffa sina stylister. Han är speciell, inte bara för att hans stil avviker från de andra huvudstadsborna utan också för att han för ovanlighetens skull valde att vara stylist för distrikt 12 självmant, vilket framstås vara mycket ovanligt, för hela distriktet verkar lågt rankad hos huvudstadsborna. En av de första meningarna Cinna säger är: ”Vad du måste förakta oss” och de här orden ger mig intrycket av att han är opartisk, alltså att han kan se hur Hungerspelen påverkar spelarna, Katniss i det här fallet, som kommer från ett till synes fattigt distrikt som fruktar den dag då deltagarna till hungerspelen ska väljas, och hans inställning och fortsatta vänlighet gör att jag gillar honom. Han är trevlig, han och hans partner kommer på helt otroliga idéer och gör fantastiska utstyrslar, han hjälper Katniss och han blir hennes vän. Egentligen så är vissa av Cinnas kommentarer och dialoger lite udda, eftersom han inte känner Katniss och hon verkar inte vara den typen av människa som lätt börjar lita på andra människor, vilket är till hennes fördel i och för sig, i alla fall i det här sammanhanget.

Peeta är pojken från distrikt 12 som blir vald till Hungerspelen, och han träder först fram i historien när hans namn ropas upp som den andra deltagaren till Hungerspelen. Han målas först upp som en snäll men inte allt för utåtriktad person. Men Katniss börjar snart fundera över om hon verkligen kan lita på Peeta och hans vänlighet, de ska ju ingå i ett spel där de måste döda varandra trotts allt. Bilden jag har av Peeta är att han är en snäll, god, klok, lite rolig, vänlig och gullig person som jag gillar mycket. I en bok eller film, kanske extra mycket i en dystopi, så dras man till de snälla och goda personerna automatiskt (t.ex. Jacob Jawkovski i water for elephants), för man kan nästan inte annat än gilla dem, och Peeta är just den där vänliga och goda personen som man bara gillar. Det är klart att när Katniss är misstänksam så blir även man själv det, men jag är ändå rätt så säker på att man kan lita på Peeta. Men en sak jag undrar över är hur man uttalar hans namn på engelska?

Suzanne Collins målar upp sina karaktärer lite eftersom, och hon använder sig ganska mycket av tillbakablickar när det kommer till personer som Katniss sett eller träffat från sitt liv i distrikt 12. Collins beskriver sina karaktärer med hjälp av händelser och även deras olika skickligheter. t.ex. när Peeta kommer in i bilden, så får Katniss en tillbakablick där han hjälpte henne med ett mat problem, vilket får mig (läsaren) att gilla honom från början. Även katniss visar att hon tycker att Peeta är snäll och att hon är glad åt att han hjälpte henne.


Ellen A, Logg nr.1, 1984

Jag har valt boken 1984 och har nu läst cirka 60 sidor. Författaren heter George Orwell. Titeln tycker jag är ganska trist om jag ska vara ärlig. 1984 säger inte mig nånting, okej det var ett årtal för länge sedan. Boken är dock utgiven 1949 och då när den utgavs tror jag att det var en intressant titel. Då tänker man ju ”Vad ska ha hänt då?” Vad har förändrats?” Men nu, 2011 uppstår inte de frågorna. Första meningen i boken är ”Det var en kall aprildag, och klockorna visade tretton”. Denna första mening gav mig en väldigt målande bild i huvudet. Det var inte en så himla medryckande inledning men allt eftersom blev man nyfiken på vad som kommer härnäst. Det första kapitlet (eller stycket) beskrev mest hur huvudpersonen ”Winston” bodde och hur det såg ut runt omkring honom. Sakta målades en ganska tragisk bild upp hur det såg ut. Teleskärmen t ex, som ser och hör allt (inte riktigt) och affisherna med storebror. Redan på andra sidan i boken får man reda på storebrors partiets slagord: ”KRIG ÄR FRED FRIHET ÄR SLAVERI OKUNNIGHET ÄR STYRKA” Jag läste om den här meningen ett antal gånger faktiskt. Jag tänkte att det kanske fanns någon gömd god tanke bakom det hela, men nej, det var det som stod. Redan nu växte en ganska klar och otäck (!!!) bild av storebror upp. Jag tror att författarens knep att fånga läsarna var just att ha många öppna frågor. Vem är storebror? Vad är nyspråk? Vad är meningen med teleskärm? Man blir så nyfiken och vill att dessa öppna frågor ska få ett svar. Detta kan jag säga fungerade på mig och även om jag får en klarare bild allt eftersom finns det fortfarande många gömda svar.  Jag tycker detta är en väldigt vanlig metod att fånga sina läsare, just att låta en inte riktigt förstå, vilket gör att man vill läsa vidare! När man läser på baksidan av boken står det att ”Winston” blir förälskad i ”Julia” (Varför avslöjar de så hilma mycket på baksidan för?) och det tror jag boken kommer kretsa kring. Denna ”Julia” har dock inte dykt upp en. Först när jag började läsa boken trodde jag att det skulle handla om att ”Winston” skulle på något sätt besegra storebror, samhället skulle bli rättvist och alla skulle bli glada, men ganska snart ändrades det. 1984 är en så mörk och förvrängd dystopi så det ser inte det minsta ljust ut.Jag menar, ”Winston” kommer knappt ihåg hur det var innan storebror härskade. Men om jag backar tillbaka till ”Julia” och att ”Winston” blir kär fick jag med en gång Romeo och Julia känsla. Den här förbjudna kärleken som är så stark, i 1984 kommer de dock inte från olika familjer utan man kan bara älska storebror i flygbas 1, Oceanien. Nej, nu måste jag fortsätta läsa!


Ellen N Logg nr.1 1984

Jag läser alltså 1984 av Georg Orwell (Eric Blair). Boken är ju väldigt känd, så jag har höga förväntningar och har länge velat läsa den. Eftersom den är så känd kopplade ja titeln mest till vad jag har hört och vet om boken. Jag tror dock att det kan vara rätt smart att ha ett årtal som titel, för det blir precist och människor tycker nog att det kan vara roligt att se hur författarens vision om ett årtal som ändå låg så pass nära i tiden som det ändå låg. År 1984 kan jag också tänka mig att boken fick ett rejält uppsving, för då kunde man ju jämföra med hur det verkligen var.
Boken börjar i en händelse. En liten och ganska obetydlig sådan, men ändock en händelse: Winston (huvudpersonen) går in genom dörren. Redan i dem första meningarna märker man att det här inte är en berättelse där det händer saker precis hela tiden. Eller snarare att det händer massor av saker men man kan inte riktigt alltid förklara vad, för det sker succesivt och inte pang på hela tiden. Alltså att boken kan vara spännande och gripande utan att det är massor av action eller spänning alltid. Man tar tid att stanna upp se vad en person tänker eller hur en plats serut, hur den luktar och man får en känsla av platsen. Boken är full med adjektiv och är mycket beskrivande, vilket inte alltid är nödvändigt för att läsaren ska få en känsla av platsen men det kan underlätta. Det är helt enkelt olika stilar och båda är lika bra. I just den här boken beskrivs nästan allt som grått, metalligt, fult och hemskt men samtidigt känns det i texten att det finss ljus och hopp även om huvudpersonen inte riktigt märkt det än. Oftast finns det ljus i dystopier och här märks det ganska tydligt i hur språket är utformat, inte riktigt vad det säger direkt. Vad som mer är gemensamt för den har boken och andra dystopier är att litteraturen utarmas. Oftast är det böckerna som får ta smällen, som i "Du sköna nya värld" och "Fahrenheit 451" medan här angrips hela språket eller snarare Nyspråket. Kring år 2050 har ledningen tänkt att engelskan ska vara helt utbytt mot nyspråket, och tills dess ska så många ord som möjligt ha utplånats. Detta för att folk inte ska kunna tänka annorlunda än partiet (krimtänk)och om det inte finns ord för andra tankar än partiets kommer folk inte kunna ha andra åsikter heller (det är alltså tanken med ordutplåningen). På det hela taget tycker jag det verkar som Storebror (ledaren, förkortas SB) är väldigt rädd för att förlora makten. Han försöker få det att verka som om han är den självklara ledaren, att det inte kan finnas några tvivel om det över huvud taget men egentligen tror jag han är mycket, mycket rädd att förlora makten. Han är helt enkelt ganska maktgalen. Partiets hemska valspråk tjänar nog rätt så mycket att SB och partiet ska få sitta kvar vid makten: Krig är fred - Frihet är slaveri- Okunnighet är styrka. För att överleva i Flygbas ett (f.d. England) måste man nog leva så. Så här tänker jag kring betydelsen och varför man använder just det valspråket: Så länge landet är i krigmed något annat land behöver folket någon att ty sig till, någon att lita på som kan fixa allt och då är det mindre risk för uppror eller revolutioner. Alltså, så länge landet är i krig med något annat land är det större chans för fred inuti landet trots förtrycket och SB kan hålla sig kvar vid makten.
I Flygbas ett måste man också tjäna och slava för partiet, annars blir man varporiserad (alltså att man "försvinner", oftast under natten). Om man är okunnig och dum är det mindre risk att man ser problem i partiets politik, får andra åsikter eller bara börjar tvival på dem. Skulle det visa sig att man tänker det minsta lilla annorlunda skulle man också direkt bli varporiserad. Dessa två sista är också uttryck för att SB till varje pris vill hålla sig kvar vid makten. Winston vet mycket och är intelligent och därför har han börjat tvivla. Tvivla på SB, partiet, valspråket och hela samhället. Skulle tankepolisen (SB:s kår som håller reda på att alla tänker och tycker precis som partiet) få reda på Winstons tvivel skulle han antagligen bli varporiserad fortare än kvickt.
Dessutom fungerar det, folk tror verkligen att SB är helt perfekt, världens räddare och att partiets tankar är de enda rätta.Inte minst på barnen som vuxit upp med det fungerar det. Barnen drar sig inte för att anmäla sina föräldrar till tankepolisen om de misstänker att föräldrarna har minsta lilla annorlunda tankar. Har man en gång hamnat hos tankepolisen går man till slut inte fri, man kan bli frisläppt och få gå fri några år men till slut åker man ändå dit och blir varporiserad.
Denna jakt på fritänkare påminner mig om 1600-talets häxeriprocesser, fast mer hjärntvättat, värre och i större skala. På 1600-talet anmälde barn ibland sina föräldrar för häxeri och de avrättades, men för barnen var det nog i början mest på lek. En lek som till slut eskalerade i något fruktansvärt. Även i SB:s land tror jag att jakten på ett sätt är en lek för barnen. En storskalig lek som i sig är på allvar, men ändå en lek. Jag tror inte att barnen riktigt förstår att det är riktiga människor de handskas med, människor som de själva. De är för hjärntvättade.
Över det här ligger, som många kanske redan vet, mycket kommunism. Då inte kommunsiternas idealsamhälle utan snarare hur det skulle kan sluta om ett land försöker vara kommunistiskt. Ofta går det snett när länder ska vara kommunistiska, tänk på Kina och Sovjet. Antagligen märkte Orwell hur det var i t.ex. Sovjet och om hur det kunde bli om det blev som värst. 1984 är alltså en sorts varning om hur det kan bli.
Vad jag också tänkt på är att Orwell nog visste hur skönt det kan vara att få skriva. Att bara få skriva av sig. Det märks när han låter Winston skriva dagbok trots att han inte får och hur han bara skriver utan att riktigt förstå vad han skriver.
Det uppkommer allt som oftast nya ord och sammanhang som man i början inte riktigt förstår, men svar brukar komma efter några sidor eller så får man sakta men säkert förstå. Detta gillar jag för då får man klura lite samtidigt som man läser. Sist men inte minst ska jag tillägga att jag hittills verkligen har gillat boken väldigt mycket!!  

Jennifer Läslogg 1

Jag valde boken för att den har fått väldigt mycket positiva kommentarer och oerhört många rekommenderade boken, så jag tänkte kika igenom ifall den verkligen är värd sina kommentarer.
Början av boken utspelade sig i Kattniss's sovrum det fick folk att vilja fortsätta att läsa för att ordet slåtterdagen nämndes, det får folk att undra vad det är och vilja ta reda på det och fortsätta att läsa för att göra detta möjlig. Enligt mig har boken koncentrerat sig väldigt mycket på Kattniss's bakgrund och hennes oro för sin familj, mitt första intryck av henne är att hon är en stark kvinna som försörjer familjen sedan sen hennes far hade dött. Men senare när hon blev vald i Hungerspelen påminns hon en igelkott som har spetsiga och skadlig utsida, men inuti är väldigt ömtålig. Hon verkade osäker och rädd att inte kunna komma tillbaks när hon skulle ge sig iväg.
Boken gjorde sig väldigt klar om varför den heter Hungerspelen anledning är att allt är uppbyggt från spelet. Det var lite trög i början tyckte jag men senare när hon blev skickades iväg för att deltaga i hunger spelen började det bli spännande, man undrar vad som kommer att hände, om hon verkligen kommer att döda nån.
Boken påminner mig väldigt mycket om min favorit bok 未來都市NO.6 som också handlar mycket om ett samhälle som liknar utopi men samtidigt existerar som dystopi, boken råkade också innehålla några scener av ett spel som går ut på att döda deltagarna.


Läslogg 5. Det här ska du skriva i sista läsloggen

Läs resten av boken. Den sista loggen ska handla om peripeti och upplösning. Peripeti är ett annat för vändpunkt. I vissa böcker är vändpunkten väldigt tydlig, pang så dör någon och allting ändras, eller polisen hittar den där sista viktiga ledtråden som leder till att mördaren åker fast. I andra böcker är det inte lika tydligt. En bok kan vara proppfull med små vändpunkter. Läs din bok noga och försök lista ut vad du tycker att vändpunkten är.

Efter peripetin kommer upplösningen. Det är då problemet för sin lösning. Hur löser sig problemet i din bok? Slutade det som du trodde från början? Tycker du att slutet  fungerar och  är trovärdigt? Lever alla lyckliga i alla sina dagar eller har författaren lämnat slutet öppet  för läsaren att tolka? Hur tolkar du i så fall slutet? Vad tror du är författarens budskap? Gör gärna kopplingar till andra böcker/filmer som du har läst och sett.

Lycka till!

Pär


Läslogg 4. Det här ska du skriva i fjärde läsloggen

Läs en femtedel till och skriv sedan om bokens handling, eller ännu mer specifikt, om bokens konflikter. Det finns två typer av konflikter – externa och interna. En extern konflikt är mellan två eller flera personer. Pelle och Lisa grälar varje dag och deras förhållande håller på att gå i kras är ett exempel på en extern konflikt. Konflikter mellan ont och gott som i Sagan om ringen är också externa. En intern konflikt är när en människa slits mellan två idéer eller tankar. Grabben som vill lämna gänget med småkriminella men är rädd för att bli alldeles ensam är ett exempel på en intern konflikt.

Fundera över bokens konflikter. Vilken extern konflikt finns i boken? Brottas huvudpersonen med någon tydlig intern konflikt?  Kan man tolka konflikterna och bokens handling på olika sätt?

Lycka till!

Pär


Läslogg 4. Det här ska du skriva om i fjärde läsloggen

Läs en femtedel till och skriv sedan om bokens handling, eller ännu mer specifikt, om bokens konflikter. Det finns två typer av konflikter – externa och interna. En extern konflikt är mellan två eller flera personer. Pelle och Lisa grälar varje dag och deras förhållande håller på att gå i kras är ett exempel på en extern konflikt. Konflikter mellan ont och gott som i Sagan om ringen är också externa. En intern konflikt är när en människa slits mellan två idéer eller tankar. Grabben som vill lämna gänget med småkriminella men är rädd för att bli alldeles ensam är ett exempel på en intern konflikt.

Fundera över bokens konflikter. Vilken extern konflikt finns i boken? Brottas huvudpersonen med någon tydlig intern konflikt?  Kan man tolka konflikterna och bokens handling på olika sätt?

Lycka till!

Pär


Läslogg 3. Det här ska du skriva om i tredje läsloggen

Läs minst en femtedel till av boken och skriv om miljöbeskrivningen. Kom ihåg att det inte bara är hur saker ser ut som är viktiga för miljön, utan det är också ljud, lukt, känsla och smak som är viktiga. Man kan inte rättvist beskriva ett sammetstyg utan att beskriva hur det känns mot huden. Man kan inte beskriva en förskoleklass om man inte säger något om hur det låter och så vidare.

Leta efter alla tecken på miljöbeskrivning och skriv om du tycker att det är bra, för mycket eller för lite. Kan du se platserna framför dig när du läser? I så fall har författaren gjort ett bra jobb. Kan du inte se platserna, men tycker inte att det spelar så stor? I så fall har författaren troligen valt att fokusera på en annat än just miljöbeskrivningarna. Det kanske finns viktigare saker att veta än vilken färg en tröja har.

Lycka till!

Pär


Läslogg 2. Det här ska du fundera över i andra läsloggen

Läs ytterligare en femtedel av boken. I denna logg ska du skriva om personernai boken. Det kan vara både huvud- och bipersoner, vem som helst som du tycker är intressant. Huvudpersonen är naturligtvis intressant att skriva om eftersom han eller hon är central för bokens handling, men det kan också dyka upp andra personer som du hellre skriver om. Du kan skriva om en eller två personer, men inte fler, då blir det bara snuttifierat.

Skriv om hur personerna presenteras, hur du uppfattar dem, vad du tycker om dem, om de är trevliga eller otrevliga. Hur bär sig författaren åt när han beskriver och gestaltar sina personer? Ge gärna något exempel ur texten. Påminner personerna i boken dig om några andra litterära gestalter som du har läst om. På vilket sätt?

Lycka till!

Pär


Läslogg 1. Det här ska du fundera över i första loggen.

Till den första loggen ska du läsa minst en femtedel av boken och sedan ska du skriva om något som kallas exposition. Expositionen är ett finare ord för början, det vill säga hur författaren inleder sin roman. Meningen med expositionen är att läsaren ska fastna för boken, att vilja läsa vidare.

Titeln är ett sätt att fånga läsaren. Vad heter din bok? Är det en bra titel? Ett annat sätt är förstås bokens inledande meningar. Vad står det? Vilka intryck får du av meningarna? Vilka knep tar författaren till för att fånga dig som läsare. Har du läst/sett liknande inledningar i andra böcker eller filmer? Vad tror du boken kommer att handla om när du läser? Får du några föraningar?

De första kapitlen är också viktiga. Här kan man få bakgrund till vad som boken ska handla om, en person kan förklara varför han eller hon väljer att berätta om detta. Läs noga och skriv sedan om din boks exposition.

Lycka till!

Pär


Introduktion Dystopi

Du ska under de kommande veckorna skriva fem läsloggar på en vald bok inom temat dystopier/utopier. Du publicerar en ny läslogg på bloggen varje fredag.

Varje logg ska vara på cirka 350-500 ord

Titeln på boken skriver du alltid kursivt och författaren omnämner du med antingen både för- och efternamn (Suzanne Collins), bara efternamn (Collins) eller som författaren. Du känner inte personen, så du får inte skriva bara förnamnet.

Gemensamt för alla loggar är att du ska reflektera över och diskutera vad du tycker om boken. Du kanske känner igen dig i en situation i boken, du kanske har läst eller sett något liknande, eller så blir du arg och upprörd över en händelse. Fundera gärna på vilket sätt boken är en dystopi eller inte.  Skriv ner det i din logg. Du får dessutom en speciell uppgift varje vecka att skriva om.

Under perioden ska du också ge respons på två av dina kamraters inlägg. (Du får gärna ge fler än två!)  Tänk på att repsonsen ska vara till hjälp för kamraten att skriva ännu bättre läsloggar. Ett responstips är "two wishes and a star", vilket skulle kunna översättas till att du nämner två saker/tips som du tycker att elevens ska tänka på till nästa läslogg samt en sak som du tyckte var mycket bra.

Lycka till!

Pär


Läslogg 1 Hungerspelen

Jag har valt boken Hungerspelen av Suzanne Collins. Jag tycker att det är en bra titel som fångar läsaren, och boken heter ju Hungerspelen eftersom den ska handla om Hungerspelen som är en kamp på liv och död som direkt sänds på TV. De första raderna var ganska bra, men hela början i sig var kanske inte så jättebra, men jag är lite osäker. Men författaren fångar inte läsaren med storm om jag kan uttrycka mig så, det är mer som att hon drar in läsaren lite sakta och sen, efter någon sida så vill man läsa mera. Men intrycket jag får av de första meningarna är nog fattigdom . Författaren använder lite ”äldre” språk, t.ex. så säger/tänker Katniss, som är huvudpersonen, mor och far istället för mamma och pappa vilket jag tycker låter liten konstigt, i alla fall i den här ”typen” av bok. Men jag irriterar mig på att det ofta står ”säger” efter att någon har pratat t.ex. ”Titta vilka fina bär! Säger jag”

Den börjar mitt i alltihop, alltså att Katniss vaknar på morgonen och så hänger man på henne och hennes liv, och det skulle kunna vara ett sätt att fånga läsaren, men man får ju förklaringar på hur saker ligger till och hur hon träffade den och den personen, så att man förstår vad som händer, och för att komma till punkt så har jag nog definitivt läst eller sett filmer och böcker med liknande början, just att det börjar lite mitt i men att författaren ändå ser till att man hänger med.

Jag vet inte riktigt vad författaren vill säga med sin bok, men det lutar kanske åt att vi (människor) är upptagna med att titta på dålig och meningslös TV, om skillnader i samhällsklasser och förtryck, fast det finns nog något mera budskap som jag inte har hittat ännu.

Nu när jag har läst en bit så vill man ju läsa vidare för att få se hur allt går förstås, och jag tycker att författaren har lyckats bra hittills. Beskrivningarna är bra och, som jag redan nämnt, så gör det så att man hänger med. Det är lite som att Katniss förklarar för läsaren vad som har hänt när något man inte vet om kommer på tal. Så, för att göra en slags slutgiltig bedömning så tycker jag att boken verkar bra, alldeles i början så är den bra men ändå lite åt nja hållet, men jag vill absolut läsa klart den och se vad som händer. Den är ju spännande.


Log nr 1 Anna

Jag läser "Hungerspelen" av Suzanne Collins. Av vad jag har läst så handlar den om 24 utvalda ungdomar. De ska vara med i en tävling som heter Hungerspelen. Tävlingen är mellan landets 12 distrikt. Det är en vädigt bra och spännande titel som passar boken för att den handlar just om Hungerspelen. Meningarna är ganska långa (ca 2 rader). De flesta meningarna är väldigt beskrivande, alltså förattaren eller Katniss (huvudpersonen) beskriver platser, personer eller minnen. Andra meningar är väldigt spännade, för att det händer något speciellt. Varje kapitel avslutas ofta med en spännade twist, så man vill läsa vidare, och det är alltid bra. I början av varje varje kapitel, har det ofta gått en liten tid från att det förra kapitlet slutade, om inte förra kapitlet slutade mitt i något, t.ex. när de lottar ut deltagarna. Jag längtar till att få läsa om spelet och hur det går. Hungerspelen kommer strax att börja tror jag, och jag vill se hur Katniss klara sig. Jag tror att det kommer att gå bra, och att hon inte dör. Det skulle vara ganska dumt att döda huvudpersonen i början av första boken, och sedan skriva två till. Jag hoppas i alla fall att det går bra, och att hon ska vinna. Jag undrar också över vad som kommer hända med den andra deltagaren från Distrikt 12, och om något kommer hända mellan dem. Jag får helt enkelt läsa vidare och se.               

RSS 2.0