Läslogg 1-Kallocain-Wow!
Detta är min första läslogg och jag kommer skriva expositionen i Karin Boyes bok Kallocain. Först när jag hörde talas om boken trodde jag alltid att titeln var två namn: Khal och Cain, men sedan insåg jag att det inte var fallet. Jag tycker titeln är väldigt vacker och undrade vad Kallocain var. Inledningen är ganska speciell och skriven ur första person, som resten av boken (tror jag). De första två meningarna ser ut så här:
Den bok jag nu sätter mig ner att skriva måste verka meningslös på många - om jag alls vågar tänka mig, att "många" får läsa den - eftersom jag alldeles självmant, utan någons order, börjar ett sådant arbete och ändå inte är riktigt på det klara med vad avsikten är. Jag vill och måste, det är alltsammans.
Dessa två meningar är enligt mig väldigt fångande, det verkar verkligen som att huvudpersonen måste lätta på hjärtat, jag tycker också att de är mycket välskrivna. Huvudpersonen heter Leo Kall och är kemist i Kemistaden nr:4, han har en fru som heter Linda och två barn. Leo och Linda verkar inte vara kära i varandra, om än tillgivna, och Leo tror att Linda älskar hans chef. Staten är otroligt kontrollerande och har mikrofoner och kameror överallt, alla individer kallas för "medsoldater". Jag har kommit till sida 39 av 150 och har fattat att boken kommer att handla om Leo. Leo har uppfunnit ett sanningsserum(en spruta som gör så att den som utsätts för den inte kan ljuga). Syftet med medicinen är att sålla bort de medsoldater som inte är trogna staten. Nu kan man inte bara dömas för sina handlingar utan också sina tankar. Han vill kalla den för Kallocain, efter sitt namn.
Boken känns hittills väldigt dystopisk och staten verkar vara antagonisten i boken. Staten är otroligt kontrollerande och paranoid emot svek och spionage. Leo verkar vara trogen staten men jag anar att han kommer börja tvivla på om det verkligen är rätt. Hittills är jag fascinerad över hur bra boken är, Karin boyes sätt att skriva är väldigt fängslande, den Kallocain verkar vara en lättläst bok men man måste nog ändå vara fokuserad för att förstå den.Det känns inte som om det finns så mycket mer att skriva just nu, efter som den första femtedelen av boken bara är 30 sidor lång och jag inte har fått reda på så mycket än.
Den bok jag nu sätter mig ner att skriva måste verka meningslös på många - om jag alls vågar tänka mig, att "många" får läsa den - eftersom jag alldeles självmant, utan någons order, börjar ett sådant arbete och ändå inte är riktigt på det klara med vad avsikten är. Jag vill och måste, det är alltsammans.
Dessa två meningar är enligt mig väldigt fångande, det verkar verkligen som att huvudpersonen måste lätta på hjärtat, jag tycker också att de är mycket välskrivna. Huvudpersonen heter Leo Kall och är kemist i Kemistaden nr:4, han har en fru som heter Linda och två barn. Leo och Linda verkar inte vara kära i varandra, om än tillgivna, och Leo tror att Linda älskar hans chef. Staten är otroligt kontrollerande och har mikrofoner och kameror överallt, alla individer kallas för "medsoldater". Jag har kommit till sida 39 av 150 och har fattat att boken kommer att handla om Leo. Leo har uppfunnit ett sanningsserum(en spruta som gör så att den som utsätts för den inte kan ljuga). Syftet med medicinen är att sålla bort de medsoldater som inte är trogna staten. Nu kan man inte bara dömas för sina handlingar utan också sina tankar. Han vill kalla den för Kallocain, efter sitt namn.
Boken känns hittills väldigt dystopisk och staten verkar vara antagonisten i boken. Staten är otroligt kontrollerande och paranoid emot svek och spionage. Leo verkar vara trogen staten men jag anar att han kommer börja tvivla på om det verkligen är rätt. Hittills är jag fascinerad över hur bra boken är, Karin boyes sätt att skriva är väldigt fängslande, den Kallocain verkar vara en lättläst bok men man måste nog ändå vara fokuserad för att förstå den.Det känns inte som om det finns så mycket mer att skriva just nu, efter som den första femtedelen av boken bara är 30 sidor lång och jag inte har fått reda på så mycket än.
Kommentarer
Postat av: Sam
låter trevligt!
man får en bra bild om vad boken handlar om, men kan man inte kanske jämföra något i boken med hur världen ser ut idag, eller kanske vad som kan leda till en sådan alternativ framtid?
Postat av: Pär
Bra Ivo! Du resonerar kring titeln och inledningen. Du visar med citat hur boken inleds och gör även vissa reflektioner över språket i boken. Du redogör för handlingen och har även funderingar kring vad som kommer att hända. När du kommit längre fram i boken kanske du kan jämföra med andra böcker/filmer men också (precis som Sam skrev) jämföra med verkliga samhällen (nutida och dåtida)
Trackback
