dystopier

Man kan absolut tolka konflikterna i Flugornas herre på olika sätt. Personligen tycker jag att det både finns interna och externa konflikter i boken.

Ett gäng unga pojkar – kanske 6 till 12 år - är de enda överlevarna i en flygkrasch. De hamnar på en öde och tvingas vänja sig vid tanken att klara sig själva, något som vår huvudperson Ralph inte har något problem med – till en början. (”så vaknade förtjusningen hos honom, den uppfyllda drömmens förtjusning – inga vuxna!”)

För med tiden blir det svårare att hålla sams, och pojkarnas relationer till varandra djupnar, och stupar.

 

Fram tills nu har gruppen lyckats göra upp eld, bygga hyddor och hitta drickbart vatten. Alla är ganska glada även om vissa struntar i sina arbetsuppgifter. Men, så märker pojkarna av en annan varelse, ett ODJUR. De blir rädda och i allt kaos splittras gruppen i två.

 

Det blir en ledare (eller hövding) i varje ”stam”. Den ena stammen leds av Jack, och den tillhör man om man vill jaga, festa och ha kul.

I Ralphs stam vill de hålla elden vid liv. Elden, som ger rök och förhoppningsvis räddning.

Medan Nasse och Ralph (som är de enda i den stammen förutom Samoeric, tvillingarna, och möjligtvis några små till) bestämmer sig för att hälsa på Jacks stam för att få lite kött, träffar Simon för första gången Flugornas herre. Flugornas herre är helt enkelt en av flugorna i en flugsvärm ovan ett ruttet och dött grishuvud. Som jag förstår det, inbillar sig Simon att både flugan och grishuvudet kan tala. Grisen vill att Simon ska gå och leka med de andra pojkarna medan Flugan är fett ond och säger att de stora pojkarna kommer ”att ta kål” på Simon. Det hemska är... (SPOILER, SPOILER!) att det faktiskt händer. Ja, Simon dör. För Simon hittade odjuret som är en rutten människa fastspänd i en fallskärm. För när odjuret rörde på sig var det bara vinden som reste den uppåt. Simon ska berätta det för de andra men misstas för odjuret och blir själv dödad och bortkastad i havet.

Efteråt förstår pojkarna vad de gjort, men förnekar det. ”`Jag var utanför.´ Nasse nickade ivrigt. `Just det. Vi var utanför. Vi har inte gjort nånting, vi har inte sett nånting.´”

 

Man kan se Flugornas Herres handling på två sätt: Antingen ser man bara vad det faktiskt står, det jag skrivit ovan. Att ett flygplan kraschar och de överlevande tvingas komma på sätt att rädda sig själva på. Däremellan även några konflikter mellan människorna om hur de ska sköta sitt samhälle.

Eller, så ser man det underliggande; att det här är en berättelse om hur människan kan förändras och förvildas i djunglernas djup. Det sorgliga och praktiska i människans natur: vi gör vad vi kan för att överleva.

 

Extern konflikt: Hela grejen att skaffa egen mat och skydd, och att hålla sams när man har så skilda åsikter.

 

Intern konflikt: Det finns ingen riktigt tydlig intern konflikt i boken, men lite små som t.ex. Ralphs val mellan att lyssna på Nasse eller bestämma själv. Också om han ska ta Nasse på allvar eller ej i början. Sedan har ju Simon haft det svårt att bli tagen på allvar hos dem andra, men det kanske är något annat än en intern konflikt.