dystopier

I läslogg 4 skrev jag om en vändning som hände, alltså vändpunkten, peripeti. Vändpunkten var att Winston åkte fast, blev tagen av O´Brien och förd till kärleksministeriet och där blev han behandlad, torterad. O´Brien skulle försöka få Winston att älska storebror, och förstå olika principer. Till exempel att om jag kan sväva från det här golvet, och om jag tror att jag kan göra det, händer det också. Mycket sjukt! Detta var en väldigt stor vändpunkt, just för att hela boken hade varit det motsatta, Winston hatade storebror och hans sätt att styra. Jag gillade vändpunkten väldigt mycket, det kändes som om boken framträdde mer. Det var å andra sidan väldigt hemskt, själva vändpunkten. Hur Winston blev torterad syftar jag mest på men också sättet som O`Brien förvred Winstons tankar. Upplösningen skulle jag säga slutade ganska öppet. Som jag fattade blev Winston frisläppt och kunde leva ett "normalt" liv. Han får ett nytt jobb, bostad och så vidare. Jag blev dock paff, eftersom jag trodde att O´Brien hade lyckats med att göra om Winston, få honom att älska storebror. Men precis i slutet är det mycket om att det är krig, och Winston tänker att om de vinner kanske partierna splittas, och hela maktsystemet förstörs. Men så, några stycken fram, det sista stycket, ändras detta igen. Winston kommer tillbaks till Kärleksministeriet, allt var förlåtet och "hans själ var ren som snö" Sista meningen är "Han älskade storebror" Och så får han en kula i huvudet och dör. Det var så som jag trodde att det skulle sluta (att han dog)faktiskt, men det var ganska förvirrande nu mot slutet måste jag säga. Slutet är mycket trovärdigt, och visst man hoppades att en motståndsrörelse existerade mot storebror (broderskapet) och att Winston och Julia joinade, men det kändes inte så realistiskt. Storebror och partiet har sån kontroll och makt, det är absolut ingen idé´att kämpa emot. Slutet slutar inte lyckligt i alla sina dagar, och jag har tänkt mycket på hur författaren vill att man ska tolka boken och vad hans budskap är. Kanske att man ska förstå hur viktigt det är med demokrati, och kanske att man ska våga motarbeta om man inte gillar hur ens land styrs, inte för att det går så bra för Winston när han gör det...När jag började läsa 1994 kopplade jag tidigt till en film som jag har sett, som heter Soylent Green (den bygger på en bok från början). Soylent Green är en dystopi och när jag kopplade den till 1984 tänkte jag mest på miljön. I 1984 är det ju väldigt smutsigt, fattigt (främst i London) och i den filmen är det också det. De har heller ingen riktig mat, utan gör mat på något annat...Vill inte spoila om nån kanske vill se den :)