Lässlogg 2. Siri - Winston Smith

Winston Smith är huvudpersonen i boken. Han beskrivs på andra sidan där det står ”En småvuxen, mager figur, vars klenhet endast underströks av blåstället som var partiets uniform. Han hade mycket blekt hår, ansiktet var rödlätt av naturen, hyn narig av grov tvål och slöa rakblad…” Där för man en ganska tragisk och deprimerande bild av Winston. Trots att författaren inte beskriver Winston så grundligt behövs inte riktigt en djupare beskrivning, så som Winston lever spelar inte utseende någon speciell roll. Man ser i alla fall det gråa molnet som hänger över honom och resten av 1984s värld. Winston Smith har ingen, han lever ensam och verkar anse att alla som han skulle kunna bli vänner med bara ökar risken för honom att bli anmäld till tankepolisen. Han lever i en lungmiljö och även när det inte händer mycket verkar han hela tiden ha panik inuti sina tankar. Jag förstår honom dock; han är ju fast i en värld där han inte ens kan titta på flickan han är intresserad av utan istället lurar sig själv att han hatar henne. Det känns som om han har mycket smarta tankar och vet att storebror är fienden men problemet är att han inget kan göra. Nu börjar han med att försöka kommunicera med flickan han ”hatar” vilket blir väldigt komplicerat eftersom de inte ens kan titta på varandra i en sekund utan att de tror att de kan väcka uppseende. Kärlek är alltså strikt förbjudet dock är Winston gift… Men de har inte sett varandra på ca 10 år. Jag vet inte vad jag tycker om det, för jag är skeptisk mot att om man får gifta sig kan man lika gärna gifta sig med någon man är kär i? Fast egentligen tror jag regeringen skulle villat ta bort äktenskap också, det är bara det at de behöver att alla måste fortsätta få barn, men om de kunde skulle de nog förbjuda alla slags intima och kärleksfulla handlingar. Andra delen i boken har nu precis börjat, hoppet som Winston har burit på kanske inte är förgäves!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0