dystopier

Jag tycker i stort sätt att boken väcker en del frågor som skulle kunna beskriva handlingen på kanske ett mer djupt och filosofiskt plan; Vad är lycka/olycka och kärlek? Vart är samhället påväg idag och hur ser det ut egentligen? osv.

Det kanske var något liknande som Aldous Huxley tänkte på innan han började skriva boken? Jag tycker i vilket fall som helst att tanken och meningen med boken är god och bra och det väcker även frågor och tankar inom en själv.

Den allra största externa konflikten måste jag säga är samhället, människorna och framförallt de stora klass skillnaderna som beskrivs i boken. Dessa olika klasser bär olikfärgade kläder för att förtydliga deras avstånd och olikhet till varandra. Detta är förmodligen enligt de flesta ganska absurt och definitivt en konflikt värd att nämna. Den lägsta "klassen" är människorna (eller "vildarna") som lever i en slags inhängnad utanför den sköna nya världen. Dessa människor ska förmodligen representera oss som vi lever idag men när Bernard och Lenina kommer dit, blir framförallt Lenina väldigt äcklad, chockad och omtumlad av att se hur de lever och hur de ser ut. En annan konflikt kan vara när "Mr. Vilde" aka. John och hans mamma Linda (som tidigare levde i den sköna nya världen men blev tvungen att flytta till inhängnaden eftersom hon blev med barn) blir förflyttade av Bernard från inhängnaden till deras civilisation. Detta skapar väldigt stor uppmärksamhet runt framförallt John och Bernard när de anländer. Bernard får storhetsvansinne och blir lycklig och populär ett tag, sedan försvinner det och han går tillbaka till att vara olyckig och ensam vilket är en stor intern konflikt för honom. Sedan blir Lenina och John kära i varandra och Johns mamma dör (i somaöverdos) vilket drar fokus mer till John och en ny intern konflikt har skapats. John dras mellan sitt förflutna som en olycklig och utstött pojke i "inhängnaden" och sin kärlek till Linda och Lenina. Och den sköna nya världen som lät så underbar när Linda berättade om den när han var barn har på ett sätt blivit en mardröm för honom och jag tror att han tillslut kommer att bli extremt deprimerad.
Alla dessa konflikter (och handlingen också) är ju uppenbarligen rätt så deprimerande men om man ska se det i ett annat perspektiv så kan man ju tänka på att alla (eller iallafall de flesta) i den här världen är ju uppenbarligen lyckliga (även om det känns svårt att förstå varför) och det är självklart jättehärligt och positivt. Och jag kan på ett sätt till exempel tycka det är bra att människorna lär barnen i unga år att döden är något naturligt som inte bör fruktas, även om sättet de går tillväga på kan ses som lite drastiskt och sorgligt (de ger dem glass så fort någon dör).